Läst: Löparen av Pontus Wikner

Handling: Gibson är polis i Stockholm men har planer på att söka tjänst på landsorten. Hans förhållande har tagit slut och han har flyttat från det gemensamma hemmet till ett garage som han hyr. Han hamnar i en jakt på rånare som på ett förhållandevis enkelt förfaringssätt kommit över en stor summa pengar i ett rån mot PSAB. I nutid sker jakten på rånarna och samtidigt får vi veta hur poliserna upplevde natten då Palme mördades.

Eftersom författaren själv har en bakgrund som bla polis är det svårt att veta vad som är sant och vad som är fiktion vilket i sig blir en lockande del i läsningen. Det är en ganska kort deckare och som läsare får vi följa både rånarna och poliserna som söker efter dem.

Detta är Pontus Wikners debutroman och jag har en känsla av att han kommer att komma igen med fler böcker. Kanske på andra teman och andra romanformer?

Recensionsex från författaren.

Film: Alice i Underlandet

För det första så är filmer i 3D här för att stanna. Jag minns när det var 3D i soffan med platsglasögon, ett grönt och ett rött glas. Visst var det häftigt men nu är det verkligt! Det blir ett djup i filmer och jag kan hoppas att det dröjer innan den tekniken fungerar hemma för att gå på bio lyfter upplevelsen ett snäpp.
Alice då. En nästan vuxen Alice kommer åter till Underlandet där hon upplever identitetsproblem, inte bara för att hon tror att hon drömmer utan även för att de hon möter inte är säkra på om hon verkligen är Alice. Kampen mellan det onda och goda är oundviklig och en motvillig Alice får bära svärd för att hjälpa den goda sidan. Detta gör framför allt att hon när hon kommer tillbaka upp till den verkliga världen har mognat och kan ta beslut som de vuxna omkring henne inte kan påverka.
Jonny Depp gör en lysande roll som hattmakaren och Tim Burton har på det hela tolkat Alice lysande.

Frukta Inte av Anne Holt

Det var länge sedan jag läste en bok av Anne Holt men jag vill minnas att jag brukar tycka mycket om hennes böcker.
Det tar dock ca 150 sidor innan jag riktigt greppar boken och kommer in i den. Fram till dess känns den något splittrad.
När jag kommit förbi den här första biten och går in i bokens andra del är jag däremot fast. Fast i att få veta den mördade biskopens hemlighet och hur mordet på henne hänger samman med de andra morden.
Det är en historia om relationer, kärlek och tro.
Jag får gå tillbaka och läsa de andra böckerna om Johanne Vik och Yngvar Stubø.
Och ska du läsa en deckare nu i vår så tycker jag absolut att du kan läsa Frukta Inte.


(Boken kom som ett recensionsex från Piratförlaget).

Aldrig fucka upp av Jens Lapidius

Så där vid sidan om hemma har jag läst Aldrig Fucka Upp av Jens Lapidius ett tag.
Kort och gott väljer jag bara att säga att den inte tilltalade mig alls, att jag inte blir sugen på att vare sig läsa mer av Lapidius eller se filmer som bygger på hans böcker.
En bok som glorifierar våldet skulle jag mest säga att det är.

Nu när jag läst klart den, för det gjorde jag, står jag kvar med ett ? över huvudet. Varför har Jens Lapidius fått så mycket publicitet? Varför?

Läst och sett

Nu har jag (nog) bestämt hur jag vill ha mitt bloggande.
Lästa böcker och filmer jag sett hamnar här.
Kanske allmänna ordfunderingar också.
Mitt bildskapande och funderingar kring kreativitet mm finns kvar på Andasin.


Länkar till de här två bloggarna gör jag i båda.
Jag tänker inte lägga ner tid på att flytta inlägg från Andasin och hit utan här hamnar nya inlägg om böcker och filmer.

Vi får se hur det här fungerar.